[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"event:code:egn-23:sv-SE":3},{"metadata":4,"sys":7,"fields":28},{"tags":5,"concepts":6},[],[],{"space":8,"id":13,"type":14,"createdAt":15,"updatedAt":16,"environment":17,"publishedVersion":21,"revision":22,"contentType":23,"locale":27},{"sys":9},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"Link","Space","ghhpjogyw4x7","5bY5sjboSlFLkakkUUJgJS","Entry","2023-03-14T15:15:51.034Z","2023-04-24T08:29:37.939Z",{"sys":18},{"id":19,"type":10,"linkType":20},"master","Environment",8,2,{"sys":24},{"type":10,"linkType":25,"id":26},"ContentType","event","sv-SE",{"code":29,"eventName":30,"date":31,"confidential":32,"topic":33},"egn-23","EGN event","2023-05-26T00:00+01:00",true,{"metadata":34,"sys":37,"fields":49},{"tags":35,"concepts":36},[],[],{"space":38,"id":40,"type":14,"createdAt":41,"updatedAt":42,"environment":43,"publishedVersion":45,"revision":22,"contentType":46,"locale":27},{"sys":39},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5XMU6ifbeGjAFnMfuy0ieQ","2023-03-14T15:14:51.002Z","2023-03-16T14:56:47.315Z",{"sys":44},{"id":19,"type":10,"linkType":20},12,{"sys":47},{"type":10,"linkType":25,"id":48},"topic",{"isHidden":32,"globalId":50,"name":51,"slug":50,"tests":52,"diplomaTest":1382,"icon":1400,"iconDisplayType":1426,"topicCategory":1427},"egn","EGN",[53],{"metadata":54,"sys":57,"fields":69},{"tags":55,"concepts":56},[],[],{"space":58,"id":60,"type":14,"createdAt":61,"updatedAt":61,"environment":62,"publishedVersion":64,"revision":65,"contentType":66,"locale":27},{"sys":59},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"c7oeE7SIW7WeeZiaUKUPe","2023-03-14T15:14:51.104Z",{"sys":63},{"id":19,"type":10,"linkType":20},5,1,{"sys":67},{"type":10,"linkType":25,"id":68},"test",{"globalId":70,"slug":71,"questions":72},"egn_test","egn-test",[73,242,368,546,642,787,957,1156,1260],{"metadata":74,"sys":84,"fields":97},{"tags":75,"concepts":83},[76,80],{"sys":77},{"type":10,"linkType":78,"id":79},"Tag","global",{"sys":81},{"type":10,"linkType":78,"id":82},"poverty",[],{"space":85,"id":87,"type":14,"createdAt":88,"updatedAt":89,"environment":90,"publishedVersion":92,"revision":93,"contentType":94,"locale":27},{"sys":86},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"19b6a3c90ff55351bf64c7e50a62a843","2021-11-11T07:17:14.853Z","2025-09-15T08:18:07.275Z",{"sys":91},{"id":19,"type":10,"linkType":20},211,71,{"sys":95},{"type":10,"linkType":25,"id":96},"question",{"globalId":98,"answers":99,"answersAsImages":119,"wrongPercentage":155,"ruleOfThumbs":156,"name":191,"questionText":192,"statistics":193,"veryWrongStatistics":214,"correctSentence":235,"youWereWrong":236,"youWereRight":237,"dataSourceShortText":238,"dataSourceLinkLongText":239,"extendedAnswerText":240,"headingVeryWrong":241,"youWereVeryWrong":236,"headingWrong":241},"4",[100,121,138],{"metadata":101,"sys":104,"fields":117},{"tags":102,"concepts":103},[],[],{"space":105,"id":107,"type":14,"createdAt":108,"updatedAt":109,"environment":110,"publishedVersion":112,"revision":113,"contentType":114,"locale":27},{"sys":106},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"8bc3d60b61ce46c9145451ebb3792324","2021-11-11T07:17:15.002Z","2025-01-22T13:44:10.740Z",{"sys":111},{"id":19,"type":10,"linkType":20},58,53,{"sys":115},{"type":10,"linkType":25,"id":116},"answer",{"globalId":118,"correctAnswer":32,"isVeryWrong":119,"answerText":120},"4-a1",false,"Mindre än 1%",{"metadata":122,"sys":125,"fields":135},{"tags":123,"concepts":124},[],[],{"space":126,"id":128,"type":14,"createdAt":129,"updatedAt":130,"environment":131,"publishedVersion":112,"revision":113,"contentType":133,"locale":27},{"sys":127},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ddd3e1a14fc7ab9df5a949481a0ebc6c","2021-11-11T07:17:15.072Z","2025-01-22T13:44:10.776Z",{"sys":132},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":134},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":136,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":119,"answerText":137},"4-a2","Omkring 11%",{"metadata":139,"sys":142,"fields":152},{"tags":140,"concepts":141},[],[],{"space":143,"id":145,"type":14,"createdAt":146,"updatedAt":147,"environment":148,"publishedVersion":112,"revision":113,"contentType":150,"locale":27},{"sys":144},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7ed46ca1c4a47696c953a179614b0b64","2021-11-11T07:17:15.102Z","2025-01-22T13:44:10.808Z",{"sys":149},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":151},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":153,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":32,"answerText":154},"4-a3","Omkring 21%",77,[157,174],{"metadata":158,"sys":161,"fields":173},{"tags":159,"concepts":160},[],[],{"space":162,"id":164,"type":14,"createdAt":165,"updatedAt":166,"environment":167,"publishedVersion":169,"revision":113,"contentType":170,"locale":27},{"sys":163},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7v1cBq5FLbj83DhyZ7y0LW","2020-06-15T15:52:40.447Z","2025-01-22T13:44:10.826Z",{"sys":168},{"id":19,"type":10,"linkType":20},57,{"sys":171},{"type":10,"linkType":25,"id":172},"ruleOfThumb",{},{"metadata":175,"sys":178,"fields":190},{"tags":176,"concepts":177},[],[],{"space":179,"id":181,"type":14,"createdAt":182,"updatedAt":183,"environment":184,"publishedVersion":186,"revision":187,"contentType":188,"locale":27},{"sys":180},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1pPwdgxXko3AQd209j7Zs3","2020-06-15T15:54:38.970Z","2025-01-22T13:44:10.846Z",{"sys":185},{"id":19,"type":10,"linkType":20},67,64,{"sys":189},{"type":10,"linkType":25,"id":172},{},"Hur stor andel av befolkningen i höginkomstländer ","Hur stor andel av befolkningen i höginkomstländer (som Tyskland och USA) lever i extrem fattigdom (med mindre än $2\u002Fdag)?",[194,195,196,197,198,199,200,201,202,203,204,205,206,207,208,209,210,211,212,213],"swe 0.733028593765909","nor 0.789128660159712","fin 0.70841928719084","dnk 0.7926176536279861","gbr 0.8127","phl 0.72","zaf 0.71","rus 0.64","fra 0.89","nga 0.73","mar 0.68","mex 0.8","bra 0.58","pak 0.66","mys 0.63","jpn 0.75","usa 0.74","ind 0.58","esp 0.82","deu 0.82",[215,216,217,218,219,220,221,222,223,224,225,226,227,228,229,230,231,232,233,234],"gbr 0.42","usa 0.36","bra 0.23","fra 0.33","deu 0.39","jpn 0.37","mex 0.44","rus 0.27","esp 0.43","swe 0.19","mys 0.28","mar 0.32","dnk 0.26","fin 0.21","nor 0.26","zaf 0.28","ind 0.26","pak 0.26","nga 0.29","phl 0.39","Mindre än 1% av befolkningen i höginkomstländer lever i extrem fattigdom med mindre än $2 per dag att leva på.","Många tror att fattiga i rika länder är mycket fattigare än de faktiskt är. Deras lidande är oförsvarbart, men nästan inga fattiga människor i rika länder tvingas sova på lergolv med sina svältande barn.","Många tror att fattiga i rika länder är mycket fattigare än de faktiskt är. Den fattigdom de kan se i rika länder är så oförsvarbar att många sannolikt antar att det är den värsta sortens fattigdom.","Källa: Världsbanken","Världsbanken [1] beräknar att ungefär 0,6% av alla människor i höginkomstländer år 2019 levde på mindre än $1.90 per dag (gränsen för extrem fattigdom uppdaterades i Oktober 2022 till mindre än $2.15 per dag). Dollarnivån är justerad efter skillnader i pris och levnadsomkostnader genom användning av 2011 års köpkraftsparitet (PPP) för internationell dollar. \nDe länder som kallas höginkomstländer under 2019 är de som har en bruttonationalinkomst (BNI) per capita överstigande $12,696 beräknat med Världsbankens Atlasmetod [2]. Runt 80 länder i världen finns i denna kategori, inkluderande de flesta länder i Europa. \nInkomsterna för människor i olika höginkomstländer kan jämföras med hjälp av databasen Luxembourg Income Study [3]. \nObservera att denna fråga handlar om den internationella extrema fattigdomen, vilken använder en absolut fattigdomsgräns på $1.90 per dag (vi säger \"mindre än $2\" per dag i frågan för att göra frågan enklare). Detta skiljer sig från nationella fattigdomsgränser vilka varierar mellan länder och används för att avgöra vem som är berättigad  till olika former av socialbidragsstöd i respektive land. I många höginkomstländer är den nationella fattigdomsgränsen omkring 20 gånger högre än den internationella gränsen för extrem fattigdom [4].\n\n[1]  [World Bank Povcal](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSI.POV.DDAY?locations=XD-XM-XT-XN-1W)  \n[2]  [World Bank income groups](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F906519-world-bank-country-and-lending-groups)  \n[3]  [Luxembourg Income Study database](https:\u002F\u002Fwww.lisdatacenter.org\u002Four-data\u002Flis-database\u002F)  \n[4]  [A richer array of international poverty lines, the World Bank, FRANCISCO FERREIRA & CAROLINA SÁNCHEZ-PÁRAMO, OCTOBER 13, 2017](http:\u002F\u002Fblogs.worldbank.org\u002Fdevelopmenttalk\u002Fricher-array-international-poverty-lines)  ","Att vara fattig i ett rikt land innebär en svår situation som alltför många familjer dagligen tvingas leva med. De lever i utanförskap och saknar många av de möjligheter som andra runtomkring har. Lösningen på deras utsatthet finns ofta inom räckhåll i det egna landet om bara resurser och möjligheter var mer rättvist fördelade.\n\nDefinitionen av fattigdom i höginkomstländer används ofta för att avgöra vem som har rätt till välfärdstjänster. Fattigdomsgränsen definieras på olika sätt i olika länder men ligger ofta inom intervallet $10 till $30 per person och dag.\n\nDefinitionen av extrem fattigdom varierar inte mellan olika länder. Den är alltid $2 per person per dag. Idag lever mindre än 10% av världens befolkning i extrem fattigdom, vilket i verkligheten betyder att de ofta inte har tillräckligt med mat, vatten, elektricitet, hälsovård, boendemöjligheter och sjukvård. Ungefär hälften av dem lever i medelinkomstländer, och resten i låginkomstländer. Nästan inga av dem bor i höginkomstländer.\n\nFör att se livet på olika inkomstnivåer över hela världen, kolla in [Dollar Street.](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F) \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDet visar att folk inte vet hur fattiga människor i extrem fattigdom faktiskt är. Dessa människor är inte bara fattiga, de har inte råd med tillräckligt att äta och har inte många andra grundläggande saker som resten av oss tar för givet. När vi tänker att deras antal är så stort, så tänker vi att det inte är möjligt att hjälpa dem alla.\n\nFattigdom i höginkomstländer är verkligt och folk lider, men det är annorlunda. Om de har rätt policyer på plats, så kan höginkomstländer lösa problemen med uteslutning och orättvisa själva. För de i extrem fattigdom, har deras länder ofta större strukturella problem som måste fixas.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe ser människor som är väldigt fattiga även i de rikaste länderna och tänker att de möter kriterierna för extrem fattigdom. Detta kommer nog från önskan att inte vilja bagatellisera lidande, men det är inte faktabaserat. \n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men det är viktigt att förstå vad både extrem fattigdom och höginkomstländer faktiskt är.\n\nVärldsbanken uppskattade att under 2019 levde omkring 0.6% av alla människor i höginkomstländer på mindre än $1.90 per dag (extrem fattigdom). Dollarnivån är justerad för skillnader i priser och levnadsomkostnader, genom att använda Purchasing Power Parity för internationell dollar 2011.\n\nDen grupp som kallas höginkomstländer är de som under 2019 hade en bruttonationalinkomst (GNI) per kapita över $12,696, uträknat med Världsbankens Atlasmetod. Omkring 80 länder från världen är i denna kategori, vilket inkluderar de flesta länderna i Europa. Inkomsten hos människor i olika höginkomstländer görs kompatibel i Luxembourg Income Study databasen.\n\nVänligen notera att denna fråga frågar om den internationella fattigdomen, vilken använder en absolut fattigdomsgräns på $1.90 per dag. Detta är annorlunda från de nationella fattigdomsgränserna vilka skiljer sig mellan olika länder och används för att besluta vem som är berättigad till socialbidragsprogram i respektive land. I många höginkomstländer är den nationella fattigdomsgränsen omkring 20 gånger högre än den internationella gränsen för extrem fattigdom.\n","Extremt få är extremt fattiga i rika länder",{"metadata":243,"sys":251,"fields":263},{"tags":244,"concepts":250},[245,247],{"sys":246},{"type":10,"linkType":78,"id":79},{"sys":248},{"type":10,"linkType":78,"id":249},"health",[],{"space":252,"id":254,"type":14,"createdAt":255,"updatedAt":256,"environment":257,"publishedVersion":259,"revision":260,"contentType":261,"locale":27},{"sys":253},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"230533e75d32917d3d895acfb0b8be3c","2021-11-11T07:06:46.227Z","2025-03-27T13:02:37.038Z",{"sys":258},{"id":19,"type":10,"linkType":20},264,148,{"sys":262},{"type":10,"linkType":25,"id":96},{"globalId":264,"answers":265,"answersAsImages":119,"wrongPercentage":319,"name":320,"questionText":321,"shortQuestionText":322,"statistics":323,"veryWrongStatistics":342,"correctSentence":361,"youWereWrong":362,"youWereRight":363,"dataSourceShortText":364,"dataSourceLinkLongText":365,"extendedAnswerText":366,"headingVeryWrong":367,"youWereVeryWrong":362,"headingWrong":367},"32",[266,285,302],{"metadata":267,"sys":270,"fields":282},{"tags":268,"concepts":269},[],[],{"space":271,"id":273,"type":14,"createdAt":274,"updatedAt":275,"environment":276,"publishedVersion":278,"revision":279,"contentType":280,"locale":27},{"sys":272},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4d89222c6af61ff00cc8956f039d4f54","2021-11-11T06:52:02.728Z","2025-01-22T13:44:11.413Z",{"sys":277},{"id":19,"type":10,"linkType":20},140,134,{"sys":281},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":283,"correctAnswer":32,"isVeryWrong":119,"answerText":284},"32-a1","Låginkomstländer",{"metadata":286,"sys":289,"fields":299},{"tags":287,"concepts":288},[],[],{"space":290,"id":292,"type":14,"createdAt":293,"updatedAt":294,"environment":295,"publishedVersion":278,"revision":279,"contentType":297,"locale":27},{"sys":291},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"05c91398c4f00a262052de816e6a0bf1","2021-11-11T06:52:04.283Z","2025-01-22T13:44:11.448Z",{"sys":296},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":298},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":300,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":119,"answerText":301},"32-a2","Medelinkomstländer",{"metadata":303,"sys":306,"fields":316},{"tags":304,"concepts":305},[],[],{"space":307,"id":309,"type":14,"createdAt":310,"updatedAt":311,"environment":312,"publishedVersion":278,"revision":279,"contentType":314,"locale":27},{"sys":308},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"18778d68d4b4d604a81cac6a927289e1","2021-11-11T06:52:06.047Z","2025-01-22T13:44:11.483Z",{"sys":313},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":315},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":317,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":32,"answerText":318},"32-a3","Höginkomstländer",69,"I vilka länder är människor i genomsnitt minst nöj","I vilka länder är människor i genomsnitt minst nöjda med sina liv?","In which countries are people on average least satisfied with their lives?",[324,325,326,327,328,329,330,331,332,333,334,335,336,337,338,339,340,341],"bra 0.53","fra 0.69","jpn 0.76","mex 0.58","rus 0.91","esp 0.71","mys 0.75","mar 0.7","zaf 0.69","ind 0.74","pak 0.68","nga 0.59","phl 0.66","prt 0.7671","usa 0.60","uk 0.63","deu 0.66","swe 0.71",[343,344,345,346,347,348,349,350,351,352,353,354,355,356,357,358,359,360],"bra 0.31","fra 0.37","jpn 0.32","mex 0.29","rus 0.47","esp 0.41","mys 0.31","mar 0.36","zaf 0.34","ind 0.22","pak 0.27","nga 0.28","phl 0.35","prt 0.41","usa 0.27","uk 0.3","deu 0.34","swe 0.39","I genomsnitt rapporterar människor i rikare länder en högre tillfredsställelse med livet än de i fattigare länder.","Det finns olyckliga människor på alla inkomstnivåer men i rikare länder är det i genomsnitt färre av dem.","De inser inte att rikare människor i genomsnitt är mindre olyckliga.","Flera källor","Det finns många sätt att mäta lycka och det är en svår sak att mäta eftersom det är en tillfällig känsla och dessutom något subjektivt. Our World in Data har tittat på flera källor och mått[1].\n\nDet kanske bästa sättet är \"cantril ladder-frågan\", där människor får frågan var de känner att de är på en stege från 0 till 10, där 10 är det bästa möjliga livet och 0 är det sämsta möjliga livet för dem. Detta används i många undersökningar, till exempel i Gallup World Poll som används i World Happiness-rapporten[2].\n\nEtt lite annorlunda format används i två andra undersökningar. I World Value Survey[3] tillfrågas människor om de är väldigt glada, ganska glada, inte särskilt glada eller inte alls glada. I Europeiska kommissionens Eurobarometer[4] tillfrågas människor om de är mycket nöjda, ganska nöjda, inte särskilt nöjda eller inte alls nöjda med livet.\n\nAtt fråga om livstillfredsställelse och lycka är inte exakt samma sak, eftersom självrapporterad lycka har både en upplevelsemässig och känslomässig sida. Det finns dock ett visst överlapp mellan de två typerna av frågor och båda ger liknande resultat när det gäller att människor i rikare länder har både högre livstillfredsställelse och lycka.\n\n[1]  [Happiness and life satisfaction - Our World in Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fhappiness-and-life-satisfaction#mis-perceptions-about-others-happiness)  \n[2]  [World Happiness Report](https:\u002F\u002Fworldhappiness.report\u002Fed\u002F2022\u002Fhappiness-benevolence-and-trust-during-covid-19-and-beyond\u002F#ranking-of-happiness-2019-2021)  \n[3]  [The World Values Survey (WVS)](http:\u002F\u002Fwww.worldvaluessurvey.org\u002FWVSEVSjoint2017.jsp)  \n[4]  [European Commission – Eurobarometer Interactive](https:\u002F\u002Fec.europa.eu\u002Fcommfrontoffice\u002Fpublicopinion\u002Findex.cfm\u002FChart\u002FgetChart\u002FthemeKy\u002F1\u002FgroupKy\u002F1)","Det är väldigt svårt att mäta lycka. Psykologer har testat många olika sätt att formulera frågorna och funnit att olika individer tolkar \"lycka\" på olika sätt. Siffrorna är inte exakta, men ändå är mönstret tydligt i de två största internationella studierna: genomsnittlig lycka och välbefinnande är högre i rikare länder och bland rikare människor. (Om du tvivlar på detta, se resultaten från de internationella jämförelserna [här](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fhappiness-and-life-satisfaction)).\n\n### Betyder detta att den genomsnittliga lyckan ökar om medelinkomsten ökar?\nNEJ! Det betyder INTE att BNP-tillväxt leder till lycka!\nTitta på [den här grafen](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fgdp-vs-happiness?time=2005..latest&country=BLR~BWA~EGY~IND~IRN~LAO~MYS~RWA~ZAF~TZA~ TKM~VNM~ZMB) till exempel, som visar några länder där den genomsnittliga inkomsten ökat under de senaste 15 åren, samtidigt som den genomsnittliga lyckan minskat.\n\n![Screenshot 2022-05-10 at 10.53.17](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F56m7tYTe9KsrsdHswEGfUD\u002Fe05f36c762ef39ea0a11649041311dcb\u002FScreenshot_2022-05-10_at_10.53.17.png)\n\nDet är ofta så att medelinkomsten ökar på grund av att en liten grupp människor blir rikare. Det gör inte resten av befolkningen lyckligare. Tvärtom. Om majoriteten upplever försämrade levnadsvillkor sjunker den genomsnittliga lyckan. I andra länder har medelinkomsten och lyckan samtidigt ökat.\n\n### Försöker ni säga att rika människor kommer att bli lyckligare om de blir rikare?\nNEJ! Detta betyder inte att den genomsnittliga personen i höginkomstländer kommer att bli mindre olycklig av att bli rikare. Om du verkligen vill ha glasögon men inte har råd med dem gör det dig olycklig. När du får ditt första par glasögon kommer det att göra dig mycket gladare, men ett andra par kommer inte att göra dig mycket lyckligare. I höginkomstländer har nästan alla som behöver glasögon dem redan. En majoritet av medborgarna har alla sina grundläggande mänskliga behov tillgodosedda, som mat, bostad, hälsovård, säkerhet och glasögon. När dessa behov väl är tillfredsställda kommer det inte att öka lyckan särskilt genom att ha fler av dessa fysiska saker.\n\n### Varför är människor i medel- och låginkomstländer mindre lyckliga?\nDet finns många omständigheter som är väldigt individuella, men på en övergripande nivå har många fortfarande många av sina grundläggande fysiska behov otillfredsställda. Det, och andra omständigheter som våld och brist på frihet, förklarar varför fattigare människor i genomsnitt är mindre nöjda med sina liv. Men återigen, det är bara ett genomsnitt. Vissa människor lyckas vara extremt nöjda med väldigt små materiella resurser, och vissa är totalt olyckliga även efter att ha blivit miljardärer. I alla samhällen finns det enorma individuella skillnader.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om andras lycka?\nOm du tror att människor är mindre lyckliga i rikare länder kommer du inte att inse varför miljarder människor med lägre inkomster gör allt de kan för att bli rikare: de har fortfarande många grundläggande behov som inte är tillgodosedda. Du kommer att inse detta genom att titta på människors hem över hela världen på alla olika inkomstnivåer på [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street).\n\n### Varför har folk fel om detta?\nI media hör vi ofta om kändisars liv med ofattbara summor pengar, och hur de inte är lyckliga. De fattiga får sällan utrymme att prata om sina känslor. Detta leder till en skev syn på vem som är mest olycklig.\n\n### Källor\n[Our World in Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fhappiness-and-life-satisfaction#the-link-across-countries)\n\n[World Happiness Report 2022](https:\u002F\u002Fworldhappiness.report\u002Fed\u002F2022\u002Fhappiness-benevolence-and-trust-during-covid-19-and-beyond\u002F#ranking-of-happiness-2019-2021)\n\nBesök [de fattigastes hem](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?max=60&topic=homes) för att se hur vardagen ser ut när du kämpar för att få dina grundläggande behov tillgodosedda dagligen.\n","Många rika är olyckliga, men...",{"metadata":369,"sys":377,"fields":389},{"tags":370,"concepts":376},[371,373],{"sys":372},{"type":10,"linkType":78,"id":79},{"sys":374},{"type":10,"linkType":78,"id":375},"work",[],{"space":378,"id":380,"type":14,"createdAt":381,"updatedAt":382,"environment":383,"publishedVersion":385,"revision":386,"contentType":387,"locale":27},{"sys":379},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"30299f092a52e74df8d457df05372ea9","2021-11-11T07:17:16.072Z","2026-01-22T09:12:02.272Z",{"sys":384},{"id":19,"type":10,"linkType":20},356,158,{"sys":388},{"type":10,"linkType":25,"id":96},{"globalId":390,"answers":391,"answersAsImages":119,"wrongPercentage":444,"ruleOfThumbs":445,"name":463,"questionText":464,"shortQuestionText":465,"statistics":466,"veryWrongStatistics":501,"correctSentence":539,"youWereWrong":540,"youWereRight":541,"dataSourceShortText":542,"dataSourceLinkLongText":543,"extendedAnswerText":544,"headingVeryWrong":545,"youWereVeryWrong":540,"headingWrong":545},"11",[392,410,427],{"metadata":393,"sys":396,"fields":407},{"tags":394,"concepts":395},[],[],{"space":397,"id":399,"type":14,"createdAt":400,"updatedAt":401,"environment":402,"publishedVersion":404,"revision":278,"contentType":405,"locale":27},{"sys":398},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"62e35ee9d3c5e051f83ed8b0756baa19","2021-11-11T07:17:16.122Z","2026-01-22T09:12:02.352Z",{"sys":403},{"id":19,"type":10,"linkType":20},153,{"sys":406},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":408,"correctAnswer":32,"isVeryWrong":119,"answerText":409},"11-a1","Omkring 9%",{"metadata":411,"sys":414,"fields":424},{"tags":412,"concepts":413},[],[],{"space":415,"id":417,"type":14,"createdAt":418,"updatedAt":419,"environment":420,"publishedVersion":404,"revision":278,"contentType":422,"locale":27},{"sys":416},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"9f0f860cd8afbfce5631861363f9f675","2021-11-11T07:17:16.152Z","2026-01-22T09:12:02.388Z",{"sys":421},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":423},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":425,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":119,"answerText":426},"11-a2","Omkring 37%",{"metadata":428,"sys":431,"fields":441},{"tags":429,"concepts":430},[],[],{"space":432,"id":434,"type":14,"createdAt":435,"updatedAt":436,"environment":437,"publishedVersion":404,"revision":278,"contentType":439,"locale":27},{"sys":433},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"af0c20513d765e5133c17caa2701008e","2021-11-11T07:17:16.184Z","2026-01-22T09:12:02.421Z",{"sys":438},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":440},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":442,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":32,"answerText":443},"11-a3","Omkring 61%",93,[446],{"metadata":447,"sys":450,"fields":462},{"tags":448,"concepts":449},[],[],{"space":451,"id":453,"type":14,"createdAt":454,"updatedAt":455,"environment":456,"publishedVersion":458,"revision":459,"contentType":460,"locale":27},{"sys":452},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5oD2GcWuDmOUjo2lN1ICff","2020-06-15T15:59:05.131Z","2026-01-22T09:12:02.442Z",{"sys":457},{"id":19,"type":10,"linkType":20},135,133,{"sys":461},{"type":10,"linkType":25,"id":172},{},"År 1990 bodde 58% av världens befolkning i låginko","År 1990 bodde 58% av världens befolkning i låginkomstländer. Vad är andelen idag?","In 1990, 58% of the world's population lived in low-income countries. What is the share today?",[467,468,469,470,471,472,473,474,475,476,477,478,479,480,481,482,483,484,485,486,487,488,489,490,491,492,493,494,495,496,497,498,499,500],"uk 0.9512","nor 0.95958","fin 0.98","dnk 0.95","are 0.839","arg 0.947","aus 0.953","bel 0.965","bra 0.939","can 0.955","chn 0.855","col 0.97","deu 0.969","egy 0.909","esp 0.903","fra 0.948","hun 0.972","idn 0.944","ita 0.897","jor 0.91","jpn 0.941","kor 0.919","mar 0.931","mex 0.966","mys 0.91","per 0.911","pol 0.947","rou 0.955","rus 0.967","sau 0.828","sgp 0.892","swe 0.929","tur 0.876","usa 0.956",[502,503,504,505,506,507,508,509,510,511,512,513,514,515,516,517,518,519,520,521,522,523,524,525,526,527,528,529,530,531,532,533,534,535,536,231,537,538,234],"uk 0.5567","usa 0.5692","arg 0.556","aus 0.5275","bel 0.6008","bra 0.5370","can 0.5934","chn 0.1258","fra 0.5112","deu 0.5877","hun 0.5920","idn 0.3253","ita 0.4055","jpn 0.4548","mex 0.5250","pol 0.3573","rus 0.5154","sau 0.2774","sgp 0.3022","kor 0.2735","esp 0.5003","swe 0.4256","tur 0.4562","mys 0.2975","egy 0.4371","are 0.3234","col 0.54","rou 0.4331","per 0.3770","jor 0.5071","mar 0.4382","dnk 0.5","fin 0.56","nor 0.47","zaf 0.48","pak 0.48","nga 0.62","\nIdag bor endast 9% av alla människor i låginkomstländer.\n","Många tror att det fortfarande finns många låginkomstländer. De flesta människor inser inte att GENOMSNITTLIGA inkomster har ökat en hel del, även i länder där många fortfarande lever i fattigdom.","Många tror att det fortfarande finns många låginkomstländer. De inser inte att GENOMSNITTLIGA inkomster har ökat en hel del i länder där många fortfarande lever i fattigdom.","Källa: Världsbanken & FN","Detta baseras på Världsbankens definition[1] av låginkomstländer som utgår från ländernas bruttonationalinkomst (GNI) per capita. Ett land tillhör denna grupp om inkomsten faller under en specifik nivå, vilken genom åren höjts en aning i nivå med inflationstakten för den amerikanska dollarn.\n\n1990 fanns 53 länder under denna nivå som då var 610 USD. Den totala folkmängden i dessa länder var då 3,1 miljarder, vilket utgjorde 58% av världens befolkning på 5,3 miljarder, baserat på befolkningsuppgifter från FN:s enhet för befolkningsutveckling[2]. År 2022 hade gränsen för att klassas som ett låginkomstland stigit till 1135 USD [3]. Idag är det bara 26 länder som har en medelinkomst lägre än så och deras sammanlagda befolkning är 0,7 miljarder människor, vilket utgör 9% av världens befolkning på 8 miljarder.\n\nAv de 53 länder som tillhörde gruppen låginkomstländer år 1990. Idag är det 26. Många länder har förflyttats till högre inkomst medan några fallit till låginkomstnivå från att tidigare ha varit medelinkomstländer (exempelvis Jemen och Syrien).\n\nDen enhet som används för dessa BNI-uppgifter är USD som konverterats från nationell valuta med den så kallade Atlasmetoden [4], vilken använder den genomsnittliga växelkursen för de tre senaste åren. Metoden att konvertera valutor tar inte hänsyn till skillnader i pris och köpkraft mellan de olika länderna. Och nationella genomsnittsvärden visar inte heller inkomstskillnaderna inom länderna, som i samtliga dessa länder har blivit större eftersom inkomstökningen har fördelats väldigt ojämnt bland befolkningen. Faktum kvarstår dock att en majoritet människor i dessa länder idag har högre inkomster än vad en majoritet i dessa länder hade 1990[5].\n\n[1]  [Classifying countries by income, the World Bank](https:\u002F\u002Fdatatopics.worldbank.org\u002Fworld-development-indicators\u002Fstories\u002Fthe-classification-of-countries-by-income.html)  \n[2]  [UN World Population Prospects](https:\u002F\u002Fpopulation.un.org\u002Fwpp\u002F)  \n[3]  [New country classifications by income level: 2019-2020, the World Bank](https:\u002F\u002Fblogs.worldbank.org\u002Fopendata\u002Fnew-world-bank-country-classifications-income-level-2021-2022)  \n[4]  [World Bank Atlas Method](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F378832-what-is-the-world-bank-atlas-method)  \n[5]  [Gapminder Income Mountains](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ffw\u002Fincome-mountains\u002F)","För de flesta företag i de flesta branscher har den globala konkurrensen intensifierats under de senaste 30 åren, beroende på något som de flesta av dem inte hade kunnat förutse och fortfarande inte helt kan förstå.\n\nMajoriteten av väldens befolkning flyttades från att leva i ett låginkomstland till att leva i ett medelinkomstland. Detta skedde inte genom att flytta till ett annat land utan genom att förflytta medelinkomsten och bli ett rikare land.\n\nMånga människor i före detta låginkomstländer började tillverka produkter och tjänade pengar genom att framgångsrikt hävda sig på den globala marknaden, istället för att förbli småbrukare som deras föräldrar varit. De ökade sina inkomster och knuffade därmed upp BNP per capita ända till den punkt där deras land kunde klassas som ett medelinkomstland. Och det handlade inte bara om Kina, det hände i många stora länder som Indien, Nigeria, Colombia, Indonesien, Brasilien och Bangladesh.\n\nMen även om majoriteten i dessa länder blev rikare så gällde detta inte alla i dem. Idag finns ungefär hälften av världens extremt fattiga, vilka lever på mindre än $2\u002Fdag, i dessa nya medelinkomstländer.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm folk har en utdaterad bild av att världen inte har förbättrats alls och att den fortfarande bara delas mellan rika och fattiga, så missar de så många möjligheter för resor, att studera, flytta och att göra affärer.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nLångsamma positiva förändringar syns inte i media, så det är enkelt att tappa kollen på hur länder har nått framsteg. Vi har kvar det vi lärde oss i skolan eller vad vi hör från våra föräldrar, vilket ofta är inaktuellt.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa. Den baseras på Världsbankens definition av låginkomstländer baserat på deras bruttonationalinkomst (GNI) per kapita. Länder hör till gruppen låginkomstländer om deras inkomst faller under en särskild gräns, en gräns som ökats en aning över åren och nästan håller samma tempo som inflationen hos amerikanska dollar.\n\nUnder 1990 fanns det 53 länder under gränsen vilken då var $610. Den totala befolkningen i de länderna var 3.1 miljarder, vilket var 58% av världens befolkning på 5.3 miljarder, baserat på befolkningsuppskattningar från FNs Population Division. Under 2022, hade gränsen för att bli märkt som ett låginkomstland ökat till $1135, och bara 26 länder hade en genomsnittlig inkomst under det, och deras kombinerade befolkning var 0.7 miljarder människor, vilket var 9% av världens befolkning på 8 miljarder. \n\nDefinitionen av extrem fattigdom skiljer sig inte mellan länder. Den höjdes 2022 till $2.15 per person per dag från $1.90 (vi säger \"omkring $2\" i vår förklaring för att förenkla), och det är samma överallt. \n\nEnheten som används för dessa GNI siffror är US Dollar konverterat från nationella valutor med Atlasmetoden, vilken använder den genomsnittliga växelkursen för de senaste tre åren. Denna metod av att konvertera valutor inkluderar inte prisskillnader och skillnader i köpkraft, mellan länder. Och nationella genomsnitt uttrycker inte inkomstojämlikheter mellan länder vilken har ökat i alla dessa länder, då inkomsttillväxten har varit väldigt ojämt fördelad mellan befolkningen. Oavsett vilket, så har en majoritet av människor idag högre inkomster än majoriteten av dessa länder hade under 1990.\n\n### Upptäck mer\nI [World Health Chart](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fwhc) kan du se de häpnadsväckande förbättringarna i medelvärden för hälsa och inkomst för alla länder under de senaste 200 åren. Men genomsnittsinkomster döljer stora ojämlikheter. Inkomstskillnaderna är större än någonsin tidigare i de flesta av dessa länder, vilket tydliggörs när man studerar [inkomstfördelning över tid](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ffw\u002Fincome-mountains\u002F).\n\nSamtidigt som statistik kan hjälpa oss förstå de storskaliga förhållanden som de flesta av oss inte är medvetna om så kan statistiken inte visa oss hur verkligheten bakom siffrorna ser ut. För att fullt ut förstå hur mycket bättre livet idag är för många människor i medelinkomstländer och för att se hur livet i extrem fattigdom i dessa länder ser ut kan du besöka: [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street)\n","Fler är rikare idag",{"metadata":547,"sys":550,"fields":562},{"tags":548,"concepts":549},[],[],{"space":551,"id":553,"type":14,"createdAt":554,"updatedAt":555,"environment":556,"publishedVersion":558,"revision":559,"contentType":560,"locale":27},{"sys":552},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"15d2cd5c54eed5574028eae7146f693f","2021-11-11T07:04:47.791Z","2025-02-17T15:36:02.457Z",{"sys":557},{"id":19,"type":10,"linkType":20},334,82,{"sys":561},{"type":10,"linkType":25,"id":96},{"globalId":563,"answers":564,"answersAsImages":119,"wrongPercentage":618,"name":619,"questionText":620,"statistics":621,"veryWrongStatistics":627,"correctSentence":633,"youWereWrong":634,"youWereRight":635,"dataSourceShortText":636,"dataSourceLinkLongText":637,"extendedAnswerText":638,"headingVeryWrong":639,"youWereVeryWrong":640,"headingWrong":641},"15",[565,584,601],{"metadata":566,"sys":569,"fields":581},{"tags":567,"concepts":568},[],[],{"space":570,"id":572,"type":14,"createdAt":573,"updatedAt":574,"environment":575,"publishedVersion":577,"revision":578,"contentType":579,"locale":27},{"sys":571},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2518d720ae29b231f814c0516c5b8c24","2021-11-11T06:50:44.996Z","2025-01-22T13:44:12.410Z",{"sys":576},{"id":19,"type":10,"linkType":20},90,61,{"sys":580},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":582,"correctAnswer":32,"isVeryWrong":119,"answerText":583},"15-a1","Omkring 0.6%",{"metadata":585,"sys":588,"fields":598},{"tags":586,"concepts":587},[],[],{"space":589,"id":591,"type":14,"createdAt":592,"updatedAt":593,"environment":594,"publishedVersion":577,"revision":578,"contentType":596,"locale":27},{"sys":590},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"22d22424cb997d6e74694a36fbba47e3","2021-11-11T06:50:46.775Z","2025-01-22T13:44:12.445Z",{"sys":595},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":597},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":599,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":119,"answerText":600},"15-a2","Omkring 6%",{"metadata":602,"sys":605,"fields":615},{"tags":603,"concepts":604},[],[],{"space":606,"id":608,"type":14,"createdAt":609,"updatedAt":610,"environment":611,"publishedVersion":577,"revision":578,"contentType":613,"locale":27},{"sys":607},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"132617b8bc592ad8c96623237a34f107","2021-11-11T06:50:48.489Z","2025-01-22T13:44:12.478Z",{"sys":612},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":614},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":616,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":32,"answerText":617},"15-a3","Omkring 16%",80,"Hur stor andel av världens befolkning är internati","Hur stor andel av världens befolkning är internationella flyktingar?",[622,623,624,625,626],"uk 0.87","swe 0.87","dnk 0.92","fin 0.9","nor 0.92",[628,629,630,631,632],"uk 0.50","swe 0.37","dnk 0.36","fin 0.34","nor 0.35","Omkring 0.6% av världens befolkning är internationella flyktingar.","Du vill förmodligen hjälpa flyktingar på något sätt men eftersom du förstorar andelen 10 gånger måste det verka för dyrt att hjälpa dem alla.","Eftersom de förstorar siffran mer än 10 gånger tycker de förmodligen att det är för dyrt att hjälpa dem alla.","Källa: UNHCR","Siffran 0.6% som vi använder är korrekt för juni 2023. Det beräknades genom att dela antalet internationella flyktingar (46 miljoner) med jordens totala befolkningsmängd på 8 miljarder människor. Siffran över flyktingar inkluderar asylsökande och venezuelaner som har fördrivits utomlands. Vi använde den högsta uppskattningen för att säkerställa att vi inte underskattar andelen flyktingar. De 46 miljonerna inkluderar också de 5.7 miljonerna ukrainare som har flytt och inte återvänt vid tidpunkten då vi skrev denna uppdatering. Vi har kontrollerat och säkerställt dessa siffror med en expert från UNHCR som bekräftade att vårt rätta svar är korrekt. \n\n[1]  [UNHCR Figures at a glance](https:\u002F\u002Fwww.unhcr.org\u002Ffigures-at-a-glance.html)  \n[2]  [UN Population Prospects 2022](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fdevelopment\u002Fdesa\u002Fpd\u002Fcontent\u002FWorld-Population-Prospects-2022)\n[3]  [UNRWA - United Nations Relief and Works Agency](https:\u002F\u002Fwww.unrwa.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Fcontent\u002Fresources\u002Funrwa_in_figures_2020_eng_v2_final.pdf)\n[4]  [UNHCR - Ukraine refugee data by year](https:\u002F\u002Fwww.unhcr.org\u002Frefugee-statistics\u002Fdownload\u002F?url=6r9OTN) \n[5]  [UNHCR - Ukraine refugee situation](https:\u002F\u002Fdata2.unhcr.org\u002Fen\u002Fsituations\u002Fukraine)   ","Flyktingar visas i nyheterna hela tiden så det är inte någon överraskning att de flesta svarar fel på den här frågan. När du hör att det finns 46 miljoner internationella flyktingar i världen låter det som en stor siffra men det är det INTE om man delar den med världens totala befolkning på 8 miljarder. Då är det inte mer än en halv procent! Majoriteten tror att mer än 6% av världens befolkning är flyktingar, vilket skulle innebära att 1 av 20 personer är flykting. I verkligheten är det snarare 1 av 200 personer.\n\nSåklart döljer det globala genomsnittet det faktum att vissa länder utökar sina resurser långt mer än andra för att hjälpa personer som flyr sina länder. Vår poäng är inte att trivialisera traumat för personer som måste fly sina hem eller hur hårt vissa länder jobbar för att hjälpa flyktingar. Det viktiga är att erkänna att det finns mer än tillräckligt med resurser för att hjälpa världens flyktingar om fler länder trappade upp för att hjälpa de i nöd. \n\nVi testade den här frågan på människor med väldigt olika åsikter om migration och alla hade lika fel om detta, oavsett sina åsikter. Oavsett hur och var de anser att flyktingar bör stödjas är uppgiften att hjälpa dem mindre än de tror. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi överskattar antalet flyktingar kan vi tro att de är för många för att hjälpa. Att hjälpa de i nöd verkar mycket mer möjligt när vi inser att de bara utgör 0.6% av jordens befolkning!\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMedia och politiker pratar ofta om flyktingar och migration så det är ingen överraskning att människor överskattar siffrorna.\n\n### Var kan jag hitta data om flyktingar i olika länder?\nDu kan hitta de här siffrorna på [UNHCRs hemsida](https:\u002F\u002Fwww.unhcr.org\u002Fflagship-reports\u002Fglobaltrends\u002F), eller i den här grafen från Gapminder som [visar andelen flyktingar i alla länder.](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Firefs). Dessa siffror uppdateras när de blir tillgängliga för allmänheten.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, siffrorna kommer från UNHCR och används av experter inom området. Det här beräknades genom att addera antalet internationella flyktingar enligt UNHCRs definition under 2022 med asylsökande och venezuelaner som har fördrivits utomlands för att få en total på cirka 46 miljoner. Det här delades sedan med jordens totala befolkning på 8 miljarder människor. Vi använde den högsta uppskattningen för att säkerställa att vi inte underskattar andelen flyktingar. Vi kontrollerade dessa siffror med en expert från UNHCR som höll med om att våra beräkningar som inkluderade Ukrainare var korrekta.\n\n### Hur påverkar den nuvarande situationen i Ukraina datan?\n\nRysslands invasion av Ukraina har lett till att många Ukrainare söker skydd i andra länder. \n\nDen nuvarande situationen i Ukraina utvecklas snabbt och [UNHCR estimates are updated daily, here](https:\u002F\u002Fdata2.unhcr.org\u002Fen\u002Fsituations\u002Fukraine).\nDet totala flödet av flyktingar inkluderar inte de som har återvänt till Ukraina. Vi använder siffran 5.7 miljoner på rekommendation av en expert från UNHCR som förklarat att när det kommer till folk som återvänder och flyr igen är situationen väldigt flytande. \n","Det finns 1 miljard inbillade flyktingar i ditt huvud","Du vill förmodligen hjälpa flyktingar på något sätt men eftersom du förstorar andelen 30 gånger måste det verka för dyrt att hjälpa dem alla.","Det finns 300 miljoner påhittade flyktingar i ditt huvud",{"metadata":643,"sys":651,"fields":662},{"tags":644,"concepts":650},[645,648],{"sys":646},{"type":10,"linkType":78,"id":647},"energy",{"sys":649},{"type":10,"linkType":78,"id":79},[],{"space":652,"id":654,"type":14,"createdAt":655,"updatedAt":656,"environment":657,"publishedVersion":260,"revision":659,"contentType":660,"locale":27},{"sys":653},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"fad4b2a8e10a98952075a4b72f528ba4","2021-11-11T07:17:15.926Z","2024-09-16T12:51:55.230Z",{"sys":658},{"id":19,"type":10,"linkType":20},41,{"sys":661},{"type":10,"linkType":25,"id":96},{"globalId":663,"answers":664,"answersAsImages":119,"wrongPercentage":718,"ruleOfThumbs":719,"name":736,"questionText":737,"statistics":738,"veryWrongStatistics":759,"correctSentence":780,"youWereWrong":781,"youWereRight":782,"dataSourceShortText":783,"dataSourceLinkLongText":784,"extendedAnswerText":785,"headingVeryWrong":786,"youWereVeryWrong":781,"headingWrong":786},"9",[665,684,701],{"metadata":666,"sys":669,"fields":681},{"tags":667,"concepts":668},[],[],{"space":670,"id":672,"type":14,"createdAt":673,"updatedAt":674,"environment":675,"publishedVersion":677,"revision":678,"contentType":679,"locale":27},{"sys":671},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"d4cb1da81cec827749de18ab20d7682b","2021-11-11T07:17:15.969Z","2024-09-16T12:51:55.292Z",{"sys":676},{"id":19,"type":10,"linkType":20},40,32,{"sys":680},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":682,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":32,"answerText":683},"9-a1","Omkring 40%",{"metadata":685,"sys":688,"fields":698},{"tags":686,"concepts":687},[],[],{"space":689,"id":691,"type":14,"createdAt":692,"updatedAt":693,"environment":694,"publishedVersion":677,"revision":678,"contentType":696,"locale":27},{"sys":690},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4853aa690636a487d3e2586d34b087c5","2021-11-11T07:17:15.998Z","2024-09-16T12:51:55.343Z",{"sys":695},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":697},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":699,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":119,"answerText":700},"9-a2","Omkring 60%",{"metadata":702,"sys":705,"fields":715},{"tags":703,"concepts":704},[],[],{"space":706,"id":708,"type":14,"createdAt":709,"updatedAt":710,"environment":711,"publishedVersion":677,"revision":678,"contentType":713,"locale":27},{"sys":707},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"88a278b7572ab59e0cfaadf6cd7d1f7b","2021-11-11T07:17:16.038Z","2024-09-16T12:51:55.444Z",{"sys":712},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":714},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":716,"correctAnswer":32,"isVeryWrong":119,"answerText":717},"9-a3","Omkring 80%",65,[720],{"metadata":721,"sys":724,"fields":735},{"tags":722,"concepts":723},[],[],{"space":725,"id":727,"type":14,"createdAt":728,"updatedAt":729,"environment":730,"publishedVersion":732,"revision":677,"contentType":733,"locale":27},{"sys":726},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2sgK5ggVRWBPFPcIkKkg4w","2020-06-15T15:55:06.553Z","2024-09-16T12:51:16.169Z",{"sys":731},{"id":19,"type":10,"linkType":20},42,{"sys":734},{"type":10,"linkType":25,"id":172},{},"Av all energi som används i världen, hur mycket ko","Av all energi som används i världen, hur mycket kommer från naturgas, kol och olja?",[739,740,741,742,743,744,745,746,747,748,749,750,751,752,753,754,755,756,757,758],"uk 0.6937","usa 0.52","bra 0.67","fra 0.61","deu 0.6","jpn 0.62","mex 0.57","rus 0.54","esp 0.58","swe 0.66","mys 0.56","mar 0.54","dnk 0.59","fin 0.61","nor 0.68","zaf 0.51","ind 0.62","pak 0.58","nga 0.56","phl 0.64",[760,761,762,763,764,765,766,767,768,769,770,771,772,773,774,775,776,777,778,779],"uk 0.3525","usa 0.16","bra 0.32","fra 0.23","deu 0.14","jpn 0.40","mex 0.20","rus 0.23","esp 0.21","swe 0.15","mys 0.25","mar 0.22","dnk 0.17","fin 0.14","nor 0.18","zaf 0.26","ind 0.30","pak 0.22","nga 0.20","phl 0.36","Omkring 80% av all energi som används i världen kommer från kol, olja och naturgas.","Många tror felaktigt att fossila bränslen inte längre är de dominerande energikällorna. Du hör en hel del om lösningar med ren energi och det skapar bilden av att de redan ersätter de gamla smutsiga bränslena. Men så är det inte.","Många tror felaktigt att fossila bränslen inte längre är de dominerande energikällorna. Allt prat om ren energi skapar en bild av att de gamla smutsiga bränslena redan håller på att ersättas. Men så är det inte.","Källor: IEA, EIA och BP","Vi använder tre datakällor för uppgifter om primär energikonsumtion från fossila bränslen, vilka alla har väldigt likartade beräkningar för de senaste åren: EIA (78.5% år 2020); IEA (80.1% år 2020); och BP (82% år 2022). Eftersom många människor tror att siffrorna är lägre än så använder vi en siffra nära den lägsta beräkningen, 80%, för att undvika att ge intryck av att vi försöker överdriva siffran. Den verkliga siffran kan mycket väl vara högre än 80%, kanske till och med 82%, som EIA rapporterar. Primär energikonsumtion är den totala mängden energi som används. Den inkluderar slutlig konsumtion av slutanvändare plus energi som används för transport och omvandling av energi till en användbar produkt[5].\n\n[1]  [Energy Institute Statistical Review of World Energy 2023](https:\u002F\u002Fwww.energyinst.org\u002Fstatistical-review)  \n[2]  [International Energy Agency](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fdata-and-statistics?country=WORLD&fuel=Energy%20supply&indicator=TPESbySource)  \n[3]  [EIA](https:\u002F\u002Fwww.eia.gov\u002Finternational\u002Fdata\u002Fworld\u002Ftotal-energy\u002Ftotal-energy-consumption?pd=44&p=0000000010000000000000000000000000000000000000000000000000u06&u=0&f=A&v=mapbubble&a=-&i=none&vo=value&vb=44&t=C&g=00000000000000000000000000000000000000000000000001&l=249-ruvvvvvfvtvnvv1vrvvvvfvvvvvvfvvvou20evvvvvvvvvvnvvvs0008&s=315532800000&e=1483228800000&ev=false)  \n[4]  [Energy Balance IEA](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fsankey\u002F)  \n[5]  [IEA - Global primary energy, electricity generation, final consumption and CO2 emissions by fuel, 2018](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fdata-and-statistics\u002Fcharts\u002Fglobal-primary-energy-electricity-generation-final-consumption-and-co2-emissions-by-fuel-2018)  \n[6] Vi konsulterade sex oberoende experter i frågan, inklusive Jessica Jewell från Chalmers University.","Vi översköljs med nyheter och reklam om nya och rena teknologier och kanske mängden information gör att människor får för sig att en stor del fossila bränslen redan har ersatts. En sådan missuppfattning riskerar invagga människor i tron att tillräckligt med förändring redan skett.\n\nMen 80% av energin kommer fortfarande från fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Det är lätt att anta att resterande 20% kommer från moderna rena energikällor, men så är det inte. Nästan 10% kommer från förbränning av växter (trä, träkol och avfall), vilket skapar rök som bidrar till halten koldioxid i atmosfären tills nya växter har vuxit upp. Kärnkraft bidrar med 5% och vattenkraft samt sol- och vindkraft bara bidrar vardera med 2-3%.\n\nDe tre fossila bränslena (kol, olja och naturgas) används huvudsakligen av rika människor i rika länder. Trots allt prat så har fortfarande bara ett fåtal höginkomstländer minskat användningen av fossila bränslen och dessutom med bara en bråkdel. För att sammanfatta: Det nödvändiga bytet till ren energi har inte börjat på allvar.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nProblemet med klimatförändring är brådskande och förändringarna måste göras så snart som möjligt. Om vi inte ens känner till grundläggande fakta, hur kan vi då veta vad vi behöver göra för att göra de förändringar som krävs för att undvika de värsta effekterna från klimatförändring?\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDet har pratats mycket om ren energi så de antar förmodligen att detta redan har agerats på.\n\n### Vad är skillnaden mellan primär energikonsumtion och slutlig energikonsumtion och varför är det viktigt?\nSiffran vi använder i denna fråga rör primär energikonsumtion, vilken bara tar hänsyn till hur mycket energi som matas in i energiproduktionen och inte hur mycket energi som matas ut. Fossila bränslen är väldigt ineffektiva jämfört med förnybara energikällor. Vid förbränning av fossila bränslen förloras en hel del energi i form av värme och ljud. Om vi inte tar fasta på den energi som matas in utan i stället ser till den energi som används av konsumenterna så står fossila bränslen bara för 67%. Eftersom förnybar energi är mycket mer effektiv behöver vi inte ersätta all den energi som matas in från början utan bara den energi som i slutänden används av människor. Detta innebär att våra mål blir ännu enklare att nå.\n\nDen förlorade energin kan ses i botten av det totala energiflödet i [det här diagrammet.](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fsankey\u002F) \n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa. Vi använde tre oberoende källor för primär energikonsumtion från fossila bränslen, vilka har väldigt liknande uppskattningar för sina senaste år: EIA (78.5% under 2020); IEA (80.1% under 2020); och BP (82% under 2022). Eftersom att många tror att siffran är lägre än så, använde vi en siffra närmare den minsta uppskattningen, 80%, för att undvika att ge intrycket att vi försöker överdriva siffran. Den verkliga siffran kan mycket väl vara över 80%, kanske till och med 82% som EIA rapporterar. Primär energikonsumtion är den totala mängden energi som används. Det inkluderar slutlig energikonsumtion av slutanvändare plus energin som används för att transportera och transformera till en användbar produkt.\n\n### Upptäck mer\nDu kan visa konsumtion per energityp [här](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fglobal-primary-energy?stackMode=relative&time=earliest..latesttype). \n\nDu kan visa en grov översikt över utsläpp efter inkomst [här](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fglobal-primary-energy).\n","Om du hade rätt skulle problemet med den globala uppvärmningen lätt kunna lösas",{"metadata":788,"sys":796,"fields":808},{"tags":789,"concepts":795},[790,792],{"sys":791},{"type":10,"linkType":78,"id":79},{"sys":793},{"type":10,"linkType":78,"id":794},"oceans",[],{"space":797,"id":799,"type":14,"createdAt":800,"updatedAt":801,"environment":802,"publishedVersion":804,"revision":805,"contentType":806,"locale":27},{"sys":798},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a0f49e35a4218bffe4c379a7d24c3c2c","2021-11-11T07:17:16.353Z","2024-11-11T14:44:12.782Z",{"sys":803},{"id":19,"type":10,"linkType":20},269,79,{"sys":807},{"type":10,"linkType":25,"id":96},{"globalId":809,"answers":810,"answersAsImages":119,"wrongPercentage":865,"name":866,"questionText":867,"shortQuestionText":868,"statistics":869,"veryWrongStatistics":909,"correctSentence":949,"youWereWrong":950,"youWereRight":951,"dataSourceShortText":952,"dataSourceLinkLongText":953,"extendedAnswerText":954,"headingVeryWrong":955,"youWereVeryWrong":956,"headingWrong":955},"14",[811,829,848],{"metadata":812,"sys":815,"fields":826},{"tags":813,"concepts":814},[],[],{"space":816,"id":818,"type":14,"createdAt":819,"updatedAt":820,"environment":821,"publishedVersion":823,"revision":93,"contentType":824,"locale":27},{"sys":817},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"0a97293ec9895c8022f3dd224038f41d","2021-11-11T07:17:16.393Z","2024-11-11T14:17:53.232Z",{"sys":822},{"id":19,"type":10,"linkType":20},76,{"sys":825},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":827,"correctAnswer":32,"isVeryWrong":119,"answerText":828},"14-a1","Mindre än 6%",{"metadata":830,"sys":833,"fields":845},{"tags":831,"concepts":832},[],[],{"space":834,"id":836,"type":14,"createdAt":837,"updatedAt":838,"environment":839,"publishedVersion":841,"revision":842,"contentType":843,"locale":27},{"sys":835},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a9b45fbc517420d403314d77c46d5836","2021-11-11T07:17:16.420Z","2024-10-09T08:28:30.338Z",{"sys":840},{"id":19,"type":10,"linkType":20},74,70,{"sys":844},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":846,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":119,"answerText":847},"14-a2","Omkring 36%",{"metadata":849,"sys":852,"fields":862},{"tags":850,"concepts":851},[],[],{"space":853,"id":855,"type":14,"createdAt":856,"updatedAt":857,"environment":858,"publishedVersion":841,"revision":842,"contentType":860,"locale":27},{"sys":854},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"8a951a01c0200e5fd5d9b0b3939dcb88","2021-11-11T07:17:16.450Z","2024-10-09T08:28:30.376Z",{"sys":859},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":861},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":863,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":32,"answerText":864},"14-a3","Mer än 66%",86,"Hur stor andel av allt plastavfall i världen hamna","Hur stor andel av allt plastavfall i världen hamnar i haven?","What share of all plastic waste in the world ends up in the oceans?",[870,871,872,873,874,875,876,877,878,879,880,881,882,883,884,885,886,887,888,889,890,891,892,893,894,895,896,897,898,899,900,901,902,903,904,905,906,907,908],"uk 0.85655","usa 0.8596","arg 0.896","aus 0.8561","bel 0.9082","bra 0.869","can 0.8142","chn 0.7632","fra 0.86855","deu 0.8251","hun 0.854","idn 0.9442","ita 0.8891","jpn 0.7511","mex 0.958","pol 0.8184","rus 0.85015","sau 0.8344","sgp 0.8727","kor 0.8283","esp 0.91005","swe 0.81325","tur 0.8765","mys 0.86705","egy 0.7744","are 0.8283","col 0.962","rou 0.8543","per 0.946","jor 0.8175","mar 0.85425","dnk 0.86","fin 0.84","nor 0.87","zaf 0.9","ind 0.88","pak 0.83","nga 0.9","phl 0.83",[910,911,912,913,914,915,916,917,918,919,920,921,922,923,924,925,926,927,928,929,930,931,932,933,934,935,936,937,938,939,940,941,942,943,944,945,946,947,948],"uk 0.4578","usa 0.3489","arg 0.4720","aus 0.3786","bel 0.3593","bra 0.4390","can 0.3257","chn 0.2417","fra 0.3633","deu 0.2784","hun 0.31","idn 0.5749","ita 0.4437","jpn 0.2414","mex 0.5630","pol 0.2575","rus 0.4686","sau 0.2595","sgp 0.3956","kor 0.3313","esp 0.4788","swe 0.2488","tur 0.2948","mys 0.4408","egy 0.2295","are 0.2435","col 0.6560","rou 0.3812","per 0.6338","jor 0.2725","mar 0.4203","dnk 0.2300","fin 0.26","nor 0.33","zaf 0.53","ind 0.51","pak 0.56","nga 0.51","phl 0.47","Mindre än 6% av allt plastavfall hamnar i haven.","Många tror felaktigt att det mesta plastavfallet hamnar i haven. Men så länge som avfallshanteringen är bristfällig i medelinkomstländer kommer en del plast att ta sig till haven (speciellt om rika länder fortsätter sälja sitt avfall till dessa länder) men inte i närheten av så mycket som folk för närvarande tror.","Många tror felaktigt att största delen plastavfall hamnar i haven. De har inte insett att nästan allt plastavfall blir kvar på land.","Flera datakällor","Dålig hantering av avfall är ett stort problem i hela världen, men ingen vet exakt hur mycket plastavfall som finns och ingen vet exakt hur stor del av det som hamnar i haven. Många experter har försökt beräkna det. Vi har gjort vår beräkning så vi får den högsta tänkbara procentsiffran, men det är ändå mindre än 6%. För att undvika att underskatta den andel som hamnar i haven, anger vi det rätta svaret till “mindre än 6%” i stället för en exakt siffra.\n\nDen totala mängden avfall globalt sett år 2015 låg mellan 215 och 302 Megaton (Mt), enligt Jambeck[1]. Den plast som hamnar i haven varje år ligger någonstans i det stora intervallet mellan 0.47 till 12 miljon ton, enligt sex olika studier som listas här[6].\n\nNär vi tar den högsta beräkningen av mängden plast som hamnar i haven, 12Mt, och dividerar den med den lägsta beräkningen av den totala mängden plastavfall, 215Mt, så blir siffran 5.5%. Vi har bett fyra avfallsforskare om återkoppling kring beräkningen och alla håller med om att siffran 6% troligen ligger över den verkliga siffran och att “mindre än 6%” definitivt är “mer korrekt” än de andra två svarsalternativen. Även om datan inte är helt säker så har de som svarade 36% respektive 66% definitivt fel.\n\nNya undersökningar av plast i haven planeras och vi får sannolikt allt säkrare uppgifter de kommande åren.[3]\n\nBeräkningen att 2 miljarder människor inte har tillgång till någon avfallshantering alls kommer från UNEP[7].\n\n\n[1]  [The best estimate we've found for total plastic waste in a year: "Production, use, and fate of all plastics ever made” article published in Science, 19 July 2017 by Roland Geyer, Jenna R. Jambeck and Kara Lavender Law](https:\u002F\u002Fadvances.sciencemag.org\u002Fcontent\u002F3\u002F7\u002Fe1700782)  \n[2]  [The most well known and cited estimate for plastic entering the ocean: "Plastic waste inputs from land into the ocean” article published in Science, 13 Feb 2015 by Jenna R. Jambeck,*, Roland Geyer, Chris Wilcox, Theodore R. Siegler, Miriam Perryman, Anthony Andrady, Ramani Narayan, Kara Lavender Law](https:\u002F\u002Fscience.sciencemag.org\u002Fcontent\u002Fsci\u002F347\u002F6223\u002F768.full.pdf)  \n[3]  [“Evaluating scenarios toward zero plastic pollution” article published in Science, 18 Sep 2020 by Winnie W. Y. Lau, Yonathan Shiran, Richard M. Bailey, Ed Cook, Martin R. Stuchtey, Julia Koskella , Costas A. Velis, Linda Godfrey, Julien Boucher, Margaret B. Murphy, Richard C. Thompson, Emilia Jankowska, Arturo Castillo Castillo, Toby D. Pilditch, Ben Dixon, Laura Koerselman, Edward Kosior, Enzo Favoino, Jutta Gutberlet, Sarah Baulch, Meera E. Atreya, David Fischer, Kevin K. He, Milan M. Petit, U. Rashid Sumaila, Emily Neil, Mark V. Bernhofen, Keith Lawrence, James E. Palardy](https:\u002F\u002Fscience.sciencemag.org\u002Fcontent\u002F369\u002F6510\u002F1455)  \n[4]  [World Bank, What A Waste 2.0](https:\u002F\u002Fopenknowledge.worldbank.org\u002Fbitstream\u002Fhandle\u002F10986\u002F30317\u002F211329ov.pdf?sequence=11&isAllowed=y)  \n[5]  [Leeds University team studying plastic pollution](https:\u002F\u002Fplasticpollution.leeds.ac.uk\u002F)  \n[6]  [Compilation of 6 studies estimating how much plastic enters oceans, by Gapminder Oct 2020](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1raKObnp33fzil3OK0dQZ9NtNU_h3VkXfmUlCr62raxY\u002Fedit#gid=0)  \n[7]  [Global Waste Management Outlook, UNEP Page 52](https:\u002F\u002Fwww.uncclearn.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Finventory\u002Funep23092015.pdf)","Om du tror att allt plastavfall hamnar i havet så måste problemet upplevas som överväldigande. Du kanske också felaktigt tror att ditt eget plastavfall är en del av problemet. Men problemet är att mer än 2 miljarder människor lever i samhällen där det helt saknas avfallshantering och en del av dem ligger i närheten av floder och kuster. Många av dessa samhällen har i stort sett inget plastavfall alls, men för de som har och dessutom ligger nära en flod eller kustlinje finns det inget som kan stoppa plasten från att hamna i havet. \n \nNär rika länder som USA säljer sitt plastavfall till medelinkomstländer hamnar en del av det i havet eftersom dessa länder inte kan hantera allt sitt avfall på ett miljövänligt sätt. Varje dag arbetar många unga och gamla fattiga människor hårt för att separera plast för hand från avfallshögar eftersom de ibland kan tjäna lite pengar på återvinning av plasten. De förhindrar att tonvis med plast når haven. De förtjänar anständiga anställningar, bättre betalning och säkrare arbetsförhållanden.\n\nMed de rätta åtgärderna kan skapandet av plastavfall minskas avsevärt under de kommande årtiondena. Men även om så sker och om andelen plastavfall som hamnar i haven reduceras till bara en bråkdel av en procent så innebär det ändå att stora mängder plast fortsätter ackumuleras år efter år och människor skulle knappast märka att någon förändring skett. Därför är det viktigt att fortsätta samla in data för att följa detta synliga problem. Utan riktiga data är det omöjligt för oss att se om förändringarna gör någon skillnad.\n\nBättre hantering krävs globalt och lokalt och bättre sätt att mäta plast i haven krävs också. [Avfallsforskarna vid universitetet i Leeds](https:\u002F\u002Fplasticpollution.leeds.ac.uk\u002Ftoolkits\u002F) har utvecklat ett fantastiskt verktyg för båda dessa saker.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi fokuserar alla våra ansträngningar på att förhindra ackumulationen av plast i våra hav så tar vi bara bort en liten bråkdel av den plast vi producerar varje år. I verkligheten, behöver vi fokusera på både plast som hamnar i haven och den säkra återvinningen och borttagningen av plast på land samtidigt.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nVi ser ofta gripande och känslosamma bilder av djur fångade i plast på TV och bilder av de stora plastmassorna i våra hav och antar att detta är var den mesta plasten hamnar. Även om det är extremt viktigt att vi reducerar detta plastavfall, så står detta i verkligheten bara för en smål bråkdel av den plast vi producerar.\n\n### Hur kan detta vara sant?\nDet är väldigt svårt att uppskatta den exakta mängden plast vi producerar och den mängd som hamnar i våra hav varje år, men genom att använda uppskattningar från sex olika källor, uppskattar vi att 6% av allt plastavfall hamnar i våra hav varje år. Den stora majoriteten av plastavfallet som produceras hamnar i soptippar runt i världen. Vi behöver vara pragmatiska och närma oss problemet från flera fronter, minska vårt totala plastavfall såväl som det som hamnar i våra hav. Vi måste öka vår återvinning och erbjuda avfallshanteringstjänster till dem som inte redan har dessa för att hjälpa kontrollera problemet.\n","Nästan all plast blir kvar på land","Många tror felaktigt att det mesta plastavfallet hamnar i haven. Men så länge som avfallshanteringen är bristfällig i medelinkomstländer kommer en del plast att ta sig till haven (speciellt om rika länder fortsätter sälja sitt avfall till dessa länder), men inte i närheten av så mycket som folk för närvarande tror.",{"metadata":958,"sys":966,"fields":978},{"tags":959,"concepts":965},[960,963],{"sys":961},{"type":10,"linkType":78,"id":962},"climate",{"sys":964},{"type":10,"linkType":78,"id":79},[],{"space":967,"id":969,"type":14,"createdAt":970,"updatedAt":971,"environment":972,"publishedVersion":974,"revision":975,"contentType":976,"locale":27},{"sys":968},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a0b33735454036d0c0f292005f443748","2021-11-11T07:03:35.571Z","2024-09-16T12:51:17.850Z",{"sys":973},{"id":19,"type":10,"linkType":20},353,56,{"sys":977},{"type":10,"linkType":25,"id":96},{"globalId":979,"answers":980,"answersAsImages":119,"wrongPercentage":1032,"ruleOfThumbs":1033,"name":1068,"questionText":1069,"statistics":1070,"veryWrongStatistics":1110,"correctSentence":1147,"youWereWrong":1148,"youWereRight":1149,"dataSourceShortText":1150,"dataSourceLinkLongText":1151,"extendedAnswerText":1152,"headingVeryWrong":1153,"youWereVeryWrong":1154,"headingWrong":1153,"starShareText":1155,"starShareTitle":1155},"5",[981,998,1015],{"metadata":982,"sys":985,"fields":996},{"tags":983,"concepts":984},[],[],{"space":986,"id":988,"type":14,"createdAt":989,"updatedAt":990,"environment":991,"publishedVersion":993,"revision":732,"contentType":994,"locale":27},{"sys":987},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"fd250e4779be765619db31cbfed40e5b","2021-11-11T06:50:08.706Z","2024-09-16T12:51:17.906Z",{"sys":992},{"id":19,"type":10,"linkType":20},52,{"sys":995},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":997,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":32,"answerText":409},"5-a1",{"metadata":999,"sys":1002,"fields":1012},{"tags":1000,"concepts":1001},[],[],{"space":1003,"id":1005,"type":14,"createdAt":1006,"updatedAt":1007,"environment":1008,"publishedVersion":993,"revision":732,"contentType":1010,"locale":27},{"sys":1004},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a81504585b6e7fb6c0103d3c351862d5","2021-11-11T06:50:10.492Z","2024-09-16T12:51:17.946Z",{"sys":1009},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1011},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":1013,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":119,"answerText":1014},"5-a2","Omkring 49%",{"metadata":1016,"sys":1019,"fields":1029},{"tags":1017,"concepts":1018},[],[],{"space":1020,"id":1022,"type":14,"createdAt":1023,"updatedAt":1024,"environment":1025,"publishedVersion":993,"revision":732,"contentType":1027,"locale":27},{"sys":1021},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"f9661dbfaabf12e10680731185ed697a","2021-11-11T06:50:12.367Z","2024-09-16T12:51:17.982Z",{"sys":1026},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1028},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":1030,"correctAnswer":32,"isVeryWrong":119,"answerText":1031},"5-a3","Omkring 89%",85,[1034,1051,174],{"metadata":1035,"sys":1038,"fields":1050},{"tags":1036,"concepts":1037},[],[],{"space":1039,"id":1041,"type":14,"createdAt":1042,"updatedAt":1043,"environment":1044,"publishedVersion":1046,"revision":1047,"contentType":1048,"locale":27},{"sys":1040},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"51M4ZNFi5gqKLjdQpXPK5j","2020-06-15T15:56:09.583Z","2024-09-16T12:51:17.781Z",{"sys":1045},{"id":19,"type":10,"linkType":20},49,47,{"sys":1049},{"type":10,"linkType":25,"id":172},{},{"metadata":1052,"sys":1055,"fields":1067},{"tags":1053,"concepts":1054},[],[],{"space":1056,"id":1058,"type":14,"createdAt":1059,"updatedAt":1060,"environment":1061,"publishedVersion":1063,"revision":1064,"contentType":1065,"locale":27},{"sys":1057},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5biGtHhTbHD9KkRL4Y5mky","2020-06-15T15:55:36.232Z","2024-09-30T09:07:15.162Z",{"sys":1062},{"id":19,"type":10,"linkType":20},83,81,{"sys":1066},{"type":10,"linkType":25,"id":172},{},"Hur mycket av överskottsvärmen från global uppvärm","Hur mycket av överskottsvärmen från global uppvärmning fångas upp av haven?",[1071,1072,1073,1074,1075,1076,1077,1078,1079,1080,1081,1082,1083,1084,1085,1086,1087,1088,1089,1090,1091,1092,1093,1094,1095,1096,1097,1098,1099,1100,1101,1102,1103,1104,1105,1106,1107,1108,1109],"arg 0.814","aus 0.9011","bel 0.9281","bra 0.8","can 0.9161","chn 0.8312","fra 0.90705","hun 0.934","idn 0.8722","ita 0.8977","jpn 0.86005","mex 0.827","pol 0.9342","rus 0.7861","sau 0.9021","sgp 0.8807","kor 0.8763","esp 0.81505","tur 0.9084","mys 0.8061","egy 0.9262","are 0.8802","col 0.81","rou 0.8982","per 0.8311","jor 0.9242","mar 0.7922","dnk 0.97","fin 0.88","nor 0.94","zaf 0.79","ind 0.71","pak 0.63","nga 0.88","phl 0.58","uk 0.82","usa 0.86","swe 0.89","deu 0.92",[1111,1112,1113,1114,1115,1116,1117,1118,1119,1120,1121,1122,1123,1124,1125,1126,1127,1128,1129,1130,1131,1132,1133,1134,1135,1136,1137,751,1138,1139,775,1140,1141,1142,1143,1144,1145,1146,359],"arg 0.3560","aus 0.4326","bel 0.5289","bra 0.3160","can 0.4905","chn 0.2964","fra 0.4673","hun 0.4860","idn 0.3313","ita 0.4263","jpn 0.3998","mex 0.3120","pol 0.4611","rus 0.3385","sau 0.3253","sgp 0.3996","kor 0.3234","esp 0.3548","tur 0.4283","mys 0.2654","egy 0.4112","are 0.3273","col 0.2860","rou 0.4711","per 0.2797","jor 0.4171","mar 0.3512","fin 0.42","nor 0.51","ind 0.25","pak 0.29","nga 0.37","phl 0.27","uk 0.27","usa 0.30","swe 0.38","Omkring 90% av den globala uppvärmningen fångas upp av haven.","De flesta känner inte till att den mesta av den globala uppvärmningen gömmer sig i haven. Om du tror att den globala uppvärmningen bara handlar om lufttemperaturen har du inte förstått vidden av problemet.","De flesta känner inte till att den mesta av den globala uppvärmningen gömmer sig i haven. Så länge som de tror att den globala uppvärmningen bara handlar om lufttemperaturen kommer de inte att förstå vidden av problemet.","Källa: IPCC och Schuckmann","Datan som stöder trenden mot ett varmare hav är så tillförlitliga att FN:s klimatrapport, IPCC:s sjätte rapport[2] kallar detta faktum ”praktiskt taget säkert”. En artikel med nyare data beräknade att 89% av överskottsvärmen ansamlas i haven [1]. \n\n[![Ffdi0LdWYA0FXGF](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F7zT4wEsLFQiw8psMTVVpVM\u002F29e513b4045c20d9f1561b1005e99d43\u002FFfdi0LdWYA0FXGF.jpeg)](https:\u002F\u002Fessd.copernicus.org\u002Farticles\u002F15\u002F1675\u002F2023\u002F)\n\nLufttemperatur beräknas överallt i världen och därför kan den energi som fångas i luften räknas fram. Temperaturer på olika djup i haven har alltid varit svårare att samla in. Historiska data kom huvudsakligen från Nansenflaskor[3] fram till 50-talet då batytermografer[4] började användas. \n\nUnder de senaste 20 åren har temperaturer ned till 2 000 meters djup mätts med små ARGO-flöten[2] vilka har täckt nästan alla delar av världens hav sedan 2005. ARGO-flötena sjunker ned till 2 000 meters djup och återvänder sedan till ytan för att rapportera uppmätta värden. Du kan se senaste data från närmare 4 000 flöten i realtid på Argovis-kartan[5]. Fartygsbaserade stationer dominerar fortfarande mätningen djupare än 2 000 meter, men nyligen har ARGO:s djupflöten börjat samla in temperaturvärden ända ned till 6 000 meter i väldigt djupa havsbassänger varifrån det inte finns några historiska mätvärden.\n\n[1] [Heat stored in the Earth system 1960–2020: where does the energy go?](https:\u002F\u002Fessd.copernicus.org\u002Farticles\u002F15\u002F1675\u002F2023\u002F) \n[2]  [IPCC Sjätte Assessment Report (page 930)](https:\u002F\u002Fwww.ipcc.ch\u002Freport\u002Far6\u002Fwg1\u002Fdownloads\u002Freport\u002FIPCC_AR6_WGI_FullReport.pdf)  \n[3]  [ARGO](https:\u002F\u002Fargo.ucsd.edu\u002F)  \n[4]  [Wikipedia — Nansen Bottles](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FNansen_bottle)  \n[5]  [Wikipedia —  Bathythermographs](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FBathythermograph)  \n[6  [Argovis map of floats’ current positions](https:\u002F\u002Fargovis.colorado.edu\u002Fng\u002Fhome?mapProj=WM&presRange=%5B0,2000%5D&selectionStartDate=2020-09-25&selectionEndDate=2020-10-09&threeDayEndDate=2020-10-07&shapes=%5B%5D&includeRealtime=true&onlyBGC=false&onlyDeep=false&threeDayToggle=true)\n[7]  We consulted three independent experts for this question, including Piers Forster of the University of Leeds.","Många av oss letar efter den globala uppvärmningen i det lokala vädret, men än så länge är de väderförändringar som orsakas av klimatförändringen ojämnt spridda över planeten och sannolikt har du inte många personliga upplevelser av det förändrade klimatet. En hel del värme fångas faktiskt dagligen i atmosfären, men du kan inte känna den genom att hålla ett finger i luften eftersom mindre än 1% av överskottsvärmen blir kvar i luften. 71% av jordens yta täcks av vatten och där lagras 90% av överskottsvärmen. Under de senaste 50 åren har medeltemperaturen i de översta 75 metrarna av haven ökat med en halv grad Celsius. Det kan låta som en liten förändring, men mängden energi som krävs för att värma upp den mängden vatten skulle vara förödande om den hade blivit kvar i luften. \n\nDetta betyder också att vi kan förvänta oss en väldigt lång fördröjning när vi till sist lyckas reducera det överskott på växthusgaser som vi släpper ut. När samma mängd värme når och lämnar atmosfären varje dag har vi fortfarande kvar all den överskottsvärme som gömmer sig i haven. Från den punkten tar det troligen mer än ett århundrade för överskottsenergin att slutligen försvinna upp i atmosfären och ut i rymden, där den bör vara. Inte förrän detta inträffat kan den genomsnittliga lufttemperaturen börja sjunka igen.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm du tror att global uppvärmning bara handlar om temperaturen i luften inser du inte hur mycket värme som ackumuleras. Havet fungerar som en enorm värmereservoar som fördröjer ändringar i lufttemperaturen. Den enorma mängd värme som ackumuleras i haven kommer att fortsätta värma upp luft och land i hundratals år, även efter att vi stoppat våra utsläpp av växthusgaser. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta förstår att växthuseffekten sker i atmosfären och det gör det förmodligen kontraintuitivt att tänka att det mesta av överskottsvärmen som fångas upp hamnar i havet. När media rapporterar om klimatförändringar fokuseras det nästan alltid på ovanliga väderfenomen och varmare lufttemperaturer, vilket är saker som mediakonsumenten kan känna, se och relatera till. Medan den långsamma men stadiga ökningen av vattentemperaturen är nästan omöjlig att göra ett engagerande repotage om. De flesta verkar tänka på ordet \"klimat\" som synonym för \"väder\" eller \"atmosfären\" medan forskare som pratar om \"klimatsystem\" refererar till flöden av energi, vatten och gaser som rör sig mellan alla delar av systemet: hav, land, växter, inlandsisar och luften.   \n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa. Databasen bakom trenden om varmare hav är så pålitlig att FNs mellanstatliga panel för klimatförändringars sjätte utvärderingsrapport kallade denna fakta \"praktiskt taget given\". Lufttemperaturer uppskattas genom världen och därför kan den uppfångade energin i luften kalkyleras. Temperaturer på olika havsnivåer har alltid varit knepigare att samla in. Historisk data kom huvudsakligen från [Nansen bottles](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FNansen_bottle) fram till 1950 då [bathythermographs](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FBathythermograph) började användas.\n\nUnder de senaste 20 åren, har temperaturer ned till 2000 meter mätts med små [ARGO floats](https:\u002F\u002Fargo.ucsd.edu\u002F) vilka har täckt nästan alla delar av haven sedan 2005. Argo-flötena sjunker ned till 2000 meters djup och återvänder sedan till ytan för att rapportera sina mätningar. Du kan se den senaste datan från nästan 4000 av dem i realtid på [Argovis map](https:\u002F\u002Fargovis.colorado.edu\u002Fng\u002Fhome?mapProj=WM&presRange=%5B0,2000%5D&selectionStartDate=2020-09-25&selectionEndDate=2020-10-09&threeDayEndDate=2020-10-07&shapes=%5B%5D&includeRealtime=true&onlyBGC=false&onlyDeep=false&threeDayToggle=true). Skeppsbaserade stationer dominerar fortfarande mätningar under 2000 meter, men på senaste tid har Deep ARGO-flöten börjat samla temperaturer hela vägen ned till 6000 meter, i riktigt djupa vattenbassänger där ingen historisk mätning existerar. ","Leta inte efter den globala uppvärmningen genom att titta ut genom fönstret","De flesta känner inte till att den mesta av den globala uppvärmningen gömmer sig i haven. Om du tror att det lokala vädret berättar om den globala uppvärmningen har du inte förstått vidden av problemet. ","Hjälp oss sprida fakta om klimatet",{"metadata":1157,"sys":1164,"fields":1176},{"tags":1158,"concepts":1163},[1159,1161],{"sys":1160},{"type":10,"linkType":78,"id":962},{"sys":1162},{"type":10,"linkType":78,"id":79},[],{"space":1165,"id":1167,"type":14,"createdAt":1168,"updatedAt":1169,"environment":1170,"publishedVersion":1172,"revision":1173,"contentType":1174,"locale":27},{"sys":1166},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4d1dc68e238b3cbc4e8c30c13e66520b","2021-11-11T07:10:27.213Z","2024-05-27T14:40:02.526Z",{"sys":1171},{"id":19,"type":10,"linkType":20},349,118,{"sys":1175},{"type":10,"linkType":25,"id":96},{"globalId":1177,"answers":1178,"answersAsImages":119,"wrongPercentage":186,"name":1234,"questionText":1235,"statistics":1236,"veryWrongStatistics":1244,"correctSentence":1253,"youWereWrong":1254,"youWereRight":1255,"dataSourceShortText":1256,"dataSourceLinkLongText":1257,"extendedAnswerText":1258,"headingVeryWrong":1259,"youWereVeryWrong":1254,"headingWrong":1259},"85",[1179,1198,1215],{"metadata":1180,"sys":1183,"fields":1195},{"tags":1181,"concepts":1182},[],[],{"space":1184,"id":1186,"type":14,"createdAt":1187,"updatedAt":1188,"environment":1189,"publishedVersion":1191,"revision":1192,"contentType":1193,"locale":27},{"sys":1185},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"db020aeecdac6da8d7e66cee9d492069","2021-11-11T06:55:58.052Z","2024-05-27T14:40:02.624Z",{"sys":1190},{"id":19,"type":10,"linkType":20},103,95,{"sys":1194},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":1196,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":32,"answerText":1197},"85-a1","Den minskar",{"metadata":1199,"sys":1202,"fields":1212},{"tags":1200,"concepts":1201},[],[],{"space":1203,"id":1205,"type":14,"createdAt":1206,"updatedAt":1207,"environment":1208,"publishedVersion":1191,"revision":1192,"contentType":1210,"locale":27},{"sys":1204},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"9ff88596b4b0be2c36db71512038c035","2021-11-11T06:55:59.516Z","2024-05-27T14:40:02.660Z",{"sys":1209},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1211},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":1213,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":119,"answerText":1214},"85-a2","Den förblir densamma",{"metadata":1216,"sys":1219,"fields":1231},{"tags":1217,"concepts":1218},[],[],{"space":1220,"id":1222,"type":14,"createdAt":1223,"updatedAt":1224,"environment":1225,"publishedVersion":1227,"revision":1228,"contentType":1229,"locale":27},{"sys":1221},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a0a9413d453291bc540780ab4f9ef6a7","2021-11-11T06:56:01.157Z","2024-05-27T14:40:02.916Z",{"sys":1226},{"id":19,"type":10,"linkType":20},106,96,{"sys":1230},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":1232,"correctAnswer":32,"isVeryWrong":119,"answerText":1233},"85-a3","Den fortsätter att öka","Vad händer med den globala genomsnittstemperaturen","Vad händer med den globala genomsnittstemperaturen om vi halverar de årliga nettoutsläppen av koldioxid idag?",[1237,1238,1239,1240,1241,1242,1243,341],"tur 0.84","ken 0.5437","col 0.802","pak 0.495","usa 0.63","uk 0.66","deu 0.67",[1245,1246,1247,1248,1249,1250,1251,1252],"tur 0.61","ken 0.4563","pak 0.3663","col 0.6436","usa 0.31","uk 0.29","deu 0.26","swe 0.36","Om vi skulle halvera nettoutsläppen av koldioxid idag, så skulle temperaturen fortsätta öka i många decennier.","Så länge vi släpper ut koldioxid så kommer den att ackumuleras, eftersom den naturliga processen som tar bort den är väldigt långsam och vi inte har ett effektivt sätt att samla in den. Därför kommer temperaturen fortsätta öka.","De har inte en aning om hur långsamt den naturliga processen tar bort koldioxid ur atmosfären.","Källa: IPCC ","När vi i den här frågan skriver \"utsläpp\" menar vi \"nettoutsläpp\" vilket är mänskliga utsläpp av växthusgaser minus den mängd koldioxid som tas bort till följd av medvetna mänskliga aktiviteter. Det är ett väletablerat vetenskaplig faktum att det tar många år för koldioxid (CO2) att försvinna från atmosfären. FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar är den mest officiella vetenskapliga institutionen för samarbete kring klimatförändringar och diskuterar tiden det tar för koldioxid att avlägsnas från atmosfären och hur det påverkar den genomsnittliga temperaturen på sida 642-643 i den sjätte utvärderingsrapporten [1]. Bilden nedan är från sida 643 i rapporten och visar hur koncentrationen av koldioxid i atmosfären och den genomsnittliga temperaturen på jorden förutspås förändras i två olika scenarion: ett där utsläppen fortsätter öka och ett annat där utsläppen minskas rejält. \n\n\n![IMG 4508](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4YxNEqsJbWde689Yr6dVLc\u002Fa6ff7c72f53a34c02a3662378a4a3cf1\u002FIMG_4508.jpg)\n\n[1]  [IPCC - Sixth Assessment Report (page 642)](https:\u002F\u002Fwww.ipcc.ch\u002Freport\u002Far6\u002Fwg1\u002Fdownloads\u002Freport\u002FIPCC_AR6_WGI_Chapter04.pdf) ","Mängden koldioxid i atmosfären liknar mängden vatten i ett badkar – det beror på hur mycket som rinner in och hur mycket som rinner ut. Men när det kommer till koldioxid i atmosfären är utflödet extremt litet. Så länge vi fortsätter att öka tillförseln, fortsätter mängden koldioxid att öka, eftersom nästan inget koldioxid försvinner. Den lilla koldioxid som försvinner varje år löses mestadels upp i haven, och under miljontals år kan kolet fångas in i bildandet av stenar. Det extremt långsamma naturliga avlägsnandet av koldioxid är anledningen till att även om vi halverar våra utsläpp, så fortsätter koldioxiden i atmosfären att öka, eftersom nästan ingenting försvinner!\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm du inte förstår detta kan du inte förstå varför alla koldioxidutsläpp så småningom måste sluta. Istället tror du felaktigt att koncentrationen av koldioxid i atmosfären kommer att minska om bara våra utsläpp minskar. Du kommer inte att förstå varför vi måste sluta använda fossila bränslen helt för att stoppa den globala uppvärmningen. Istället tror du att den globala uppvärmningen kan stoppas genom att använda mindre fossila bränslen. Men i verkligheten kommer uppvärmningen att fortsätta så länge vi använder några fossila bränslen alls.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta människor tänker inte på atmosfären som ett badkar med koldioxid, men det borde de. Istället drar de flesta den intuitiva slutsatsen om hur det fungerar: De vet att den globala medeltemperaturen ökade för att koldioxidhalterna ökade för att våra utsläpp ökade... och utifrån det verkar det intuitivt att tänka: om våra utsläpp minskar kommer koldioxidkoncentrationen att minska. Men folk skulle inte göra det misstaget om de såg det som ett badkar. När ett badkar svämmar över inser folk att de måste stänga av vattnet för att stoppa det från att svämma över. De inser att vattennivån inte sjunker genom att bara minska inflödet, utan om för lite vatten lämnar badkaret, så måste inflödet stängas av helt för att stoppa översvämmningen.\n\n### Kan jag lita på dessa fakta?\nJa, det är ett väletablerat vetenskapligt faktum att det tar många, många år för koldioxid att försvinna ur atmosfären. FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar är det mest sakkunniga vetenskapliga samarbetet om klimatförändringar och diskuterar den tid det tar för koldioxid att avlägsnas från atmosfären på [sida 642 i den sjätte utvärderingsrapporten.](https:\u002F\u002Fwww.ipcc.ch\u002Freport\u002Far6\u002Fwg1\u002Fdownloads\u002Freport\u002FIPCC_AR6_WGI_Chapter04.pdf)\n\n### Vad menas med \"borttagen från atmosfären\"?\nDetta är något som vid första anblicken kan betraktas som komplext, men det är bara en fråga om tidsskalor. När ett träd absorberar koldioxid från atmosfären, blir det kolet en del av det trädet och tas ur atmosfären i kanske 100 år.\n\n100 år är en lång tid ur ett mänskligt perspektiv men det är ingenting jämfört med de tiotusentals och miljoner år som många geologiska processer tar.\n\nNär trädet dör efter 100 år, eller brinner upp i en skogsbrand innan dess, frigörs kolet från trädet och kommer ut i atmosfären igen i form av koldioxid.\n\nVad vi menar när vi säger \"borttagen från atmosfären\" i den här frågan är den mycket långsamma processen som kräver att kol letar sig ner till havsbotten och blir bregravt där.\n","Lite mer innebär en ökning",{"metadata":1261,"sys":1269,"fields":1280},{"tags":1262,"concepts":1268},[1263,1266],{"sys":1264},{"type":10,"linkType":78,"id":1265},"consumption",{"sys":1267},{"type":10,"linkType":78,"id":79},[],{"space":1270,"id":1272,"type":14,"createdAt":1273,"updatedAt":1274,"environment":1275,"publishedVersion":1277,"revision":841,"contentType":1278,"locale":27},{"sys":1271},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"02cebd554e7aa84e13200c1060056310","2021-11-11T07:17:16.743Z","2024-10-09T08:28:27.613Z",{"sys":1276},{"id":19,"type":10,"linkType":20},155,{"sys":1279},{"type":10,"linkType":25,"id":96},{"globalId":1281,"answers":1282,"answersAsImages":119,"wrongPercentage":842,"name":1335,"questionText":1336,"shortQuestionText":1337,"statistics":1338,"veryWrongStatistics":1356,"correctSentence":1374,"youWereWrong":1375,"youWereRight":1376,"dataSourceShortText":1377,"dataSourceLinkLongText":1378,"extendedAnswerText":1379,"headingVeryWrong":1380,"youWereVeryWrong":1381,"headingWrong":1380},"58",[1283,1301,1318],{"metadata":1284,"sys":1287,"fields":1298},{"tags":1285,"concepts":1286},[],[],{"space":1288,"id":1290,"type":14,"createdAt":1291,"updatedAt":1292,"environment":1293,"publishedVersion":186,"revision":1295,"contentType":1296,"locale":27},{"sys":1289},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"0beaeb981dd3e5fbb5e5288754fc5be5","2021-11-11T07:17:16.782Z","2024-10-09T08:28:27.663Z",{"sys":1294},{"id":19,"type":10,"linkType":20},62,{"sys":1297},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":1299,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":32,"answerText":1300},"58-a1","Förblev ungefär densamma",{"metadata":1302,"sys":1305,"fields":1315},{"tags":1303,"concepts":1304},[],[],{"space":1306,"id":1308,"type":14,"createdAt":1309,"updatedAt":1310,"environment":1311,"publishedVersion":186,"revision":1295,"contentType":1313,"locale":27},{"sys":1307},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"0d5f8c70064440919f7f85c9b1c55ba9","2021-11-11T07:17:16.814Z","2024-10-09T08:28:27.701Z",{"sys":1312},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1314},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":1316,"correctAnswer":119,"isVeryWrong":119,"answerText":1317},"58-a2","Ökat med omkring 35%",{"metadata":1319,"sys":1322,"fields":1332},{"tags":1320,"concepts":1321},[],[],{"space":1323,"id":1325,"type":14,"createdAt":1326,"updatedAt":1327,"environment":1328,"publishedVersion":186,"revision":1295,"contentType":1330,"locale":27},{"sys":1324},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"bfc2a0b8f6b0797c12c2b44163d13cb1","2021-11-11T07:17:16.842Z","2024-10-09T08:28:27.739Z",{"sys":1329},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1331},{"type":10,"linkType":25,"id":116},{"globalId":1333,"correctAnswer":32,"isVeryWrong":119,"answerText":1334},"58-a3","Ökat med omkring 70%","Sedan år 2000, vad har hänt med den totala årliga ","Sedan år 2000, vad har hänt med den totala årliga mängden råmaterial som använts i världen?","What happened to the total amount of raw materials used across the world annually since 2000?",[1339,1340,1341,1342,1343,1344,1345,1346,1347,1348,1349,1350,1351,1352,1353,1354,1355],"uk 0.7","usa 0.64","bra 0.66","fra 0.75","deu 0.77","jpn 0.71","mex 0.75","rus 0.58","esp 0.77","mys 0.73","mar 0.64","ind 0.73","pak 0.57","nga 0.78","phl 0.73","prt 0.5645","swe 0.7767",[1357,1358,1359,1360,1361,1362,1363,1364,1365,1366,1367,1368,1369,1370,1371,1372,1373],"swe 0.1553","bra 0.29","fra 0.15","deu 0.23","jpn 0.3","mex 0.24","mar 0.18","mys 0.24","esp 0.22","rus 0.1","ind 0.19","pak 0.21","nga 0.3","uk 0.42","usa 0.23","prt 0.1914","phl 0.25","Vi extraherar 70% mer naturresurser nu än för 20 år sedan.","Större och större bitar av naturen tas varje år, men du insåg inte hur snabbt plundringen ökar.","De inser inte hur snabbt plundringen av naturen ökar.","Källa: UN Stats","Datan över råmaterial kommer från FNs Statistikavdelning (UN Stats) och använder termen \"materiellt fotavtryck\". Det refererar till \"den totala mängden råmaterial som utvinns för att uppfylla den slutliga konsumtionens efterfrågan\". [1] Råmaterial inkluderar biomassa, fossila bränslen, metall och icke-metalliska mineraler. \n\nSiffran per land inkluderar import av råmaterial, men exkluderar export, för att räkna materialet vi använder där konsumtionen sker. Höginkomstländer, till exempel, förlitar sig till stor del på utvinning av råmaterial i andra länder (upp till 40%), men det är inkluderat i deras materiella fotavtryck som import. \n\nUN Stats får datan från den internationella resurspanelen (the International Resource Panel), en global forsknings- och policyplattform etablerad av FNs Miljöprogram år 2007 [2]. I sin databas för globala flöden av material (Global Material Flows Database), har de samlat data över materiella flöden från den Europeiska Unionen och Japan, medan data från alla andra länder är modellerad. [3]\n\n[1]  [UN Stats](https:\u002F\u002Fwww.unep.org\u002Fexplore-topics\u002Fsustainable-development-goals\u002Fwhy-do-sustainable-development-goals-matter\u002Fgoal-12-1)  \n[2]  [International Resource Panel](https:\u002F\u002Fwww.resourcepanel.org\u002Freports\u002Fglobal-resources-outlook)  \n[3]  [Global Material Flows Database](https:\u002F\u002Fwww.resourcepanel.org\u002Fglobal-material-flows-database)\n[4]  We consulted four independent experts for this question, including Paul Behrens of Leiden University.","\nDe rikaste ländernas materialanvändning har stabiliserats under de senaste 20 åren, omkring 25 metriska ton per person, vilket är ungefär 13 gånger mer än i låginkomstländer. Anledningen att de globala antalet ökat är att miljarder av människor har blivit rikare under de senaste årtiondena och, precis som de som redan var rika, började de konsumera mer material. Därav har den globala användningen av material ökat väldigt snabbt de senaste 20 åren. \n\n\n### Beror den ökade konsumtionen på att världens befolkning ökar?\nInte riktigt. Det är snarare en konsekvens av att miljarder av människor blir rikare. Vi vet att ökningen i materiellt fotavtryck har varit mer än 3 gånger högre än befolkningsökning (19%) de senaste 20 åren. Materiellt fotavtryck har följt ekonomisk tillväxt närmre, men också ökat snabbare (BNP ökade med 90% från år 2000 till 2019). Det innebär att hittills, på global nivå, har det inte funnits någon frikoppling av materiellt fotavtrycks tillväxt från varken befolkningstillväxt eller BMP tillväxt. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nOm folk är omedvetna om den ökade plundringen av naturen inser de inte varför en livsstil av överkonsumtion måste förändras. Miljarder fler människor förväntas bli rikare och om materialkonsumtionen av de rika inte minskar kommer mycket naturresurser snart börja ta slut och många naturliga livsmiljöer förstöras. Verkligheten är att när människor blir rikare, ökar deras materiella fotavtryck. Även om det finns ett tak på den ökningen, som vi ser idag i världens rikaste länder, är det taket alldeles för högt och totalt ohållbart. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nMänniskor i höginkomstländer idag är medvetna om behovet att återvinna deras avfall och att använda återanvändningsbara kaffekoppar; de får antagligen en illusion av att det är det som har stor påverkan på den globala totala materialkonsumtionen. Vi vet inte säkert men möjligtvis är iden om cirkulär ekonomi så utbrett diskuterad att många antar att vårt nuvarande konsumtionsmönster är hållbart. Den ökade återvinningen är ett litet steg i rätt riktning men långt från tillräckligt. Rika människor har blivit vana vid en väldigt hög grad av konsumtion och de kan tro att en liten minskning är en stor grej. \n\n### Var kan jag se data för länder?\nDen här grafen visar hur stark länken mellan BNP per capita och materiellt fotavtryck är, med varje land visat som en bubbla. Storleken av bubblorna visar den totala materialanvändningen, och den vertikala positionen är materialanvändning per capita. Du kan interagera med grafen [här](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=matfootp_cap&source=fasttrack&space@=country&=time;;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;&frame$value=2017;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1). \n\n![materialfootprint](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F31GvgXDqVXjTYMaE4PofpH\u002Fe8d7c47deabadd06b6572c8c194fa804\u002Fmaterialfootprint.gif)\n\n### Kan jag lita på datan?\nJa, datan kommer från en FN-rapport och den ökande användningen av alla sorters material är väldokumenterad. Delar av datan är modellerad, baserad på ett stort antal mindre källor.\n\n### Var kan jag lära mig mer? \nSe den här FN-rapporten för en fördjupad diskussion om statusen på vår världs naturresurser [Global Resources Outlook 2019](https:\u002F\u002Fwww.resourcepanel.org\u002Freports\u002Fglobal-resources-outlook) \n","Blunda och plundra","Större och större delar av naturen tas varje år, men du var helt omedveten om det.",{"metadata":1383,"sys":1386,"fields":1395},{"tags":1384,"concepts":1385},[],[],{"space":1387,"id":1389,"type":14,"createdAt":1390,"updatedAt":1390,"environment":1391,"publishedVersion":64,"revision":65,"contentType":1393,"locale":27},{"sys":1388},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"43iVTDB4YxlGACh6PVlVJc","2023-03-14T15:14:53.507Z",{"sys":1392},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1394},{"type":10,"linkType":25,"id":68},{"globalId":1396,"heading":1397,"slug":1398,"questions":1399},"egn_cert","EGN Certifikat","egn-cert",[73,242,368,546,642,787,957,1156,1260],{"metadata":1401,"sys":1404,"fields":1415},{"tags":1402,"concepts":1403},[],[],{"space":1405,"id":1407,"type":1408,"createdAt":1409,"updatedAt":1410,"environment":1411,"publishedVersion":1413,"revision":1414,"locale":27},{"sys":1406},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"SEwDOGhEGfCkHZpiucdvx","Asset","2023-03-16T14:56:42.593Z","2023-11-13T15:13:38.948Z",{"sys":1412},{"id":19,"type":10,"linkType":20},10,3,{"title":1416,"file":1417},"Glob VIT",{"url":1418,"details":1419,"fileName":1424,"contentType":1425},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002FSEwDOGhEGfCkHZpiucdvx\u002F6bfcc006c623ff1addfd2a58bd581647\u002FGlob_VIT.png",{"size":1420,"image":1421},27525,{"width":1422,"height":1423},816,806,"Glob_VIT.png","image\u002Fpng","cover","UN Goals"]